Vad betyder planlösningen för köpare?

Planlösning handlar om hur bostadens rum är placerade och hur de hänger ihop med varandra. Antalet rum är inte det enda som spelar roll. Rummens storlek och placering i förhållande till varandra avgör hur bostaden kan användas i vardagen: vart du går på morgonen, var barnen leker medan maten lagas och var du drar dig tillbaka på kvällen.

Fastighetsmäklaren Jesper Nielsen, känd från ‘I hus til halsen’ på DR1, påpekar att flest köpare lockas av bostäder där en barndel med flera rum ligger i ena änden, kök med allrum och sällskapsrum i mitten fungerar som en samlingspunkt och en föräldradel med grovkök ligger i den andra änden. Den fördelningen ger utrymme för både gemenskap och lugn, utan att bostadens två delar stör varandra.

Arkitekten Thomas Hjort, MAA, beskriver att många bostadsägare upplever att planlösningen inte fungerar i praktiken. Det beror ofta på att de har flyttat in i ett hus som de aldrig har kommit vidare med, eller har byggt om utan att se huset som en helhet och tänka på hur det ska fungera på längre sikt. Rum som är placerade utan inbördes sammanhang kan vara svåra att använda, oavsett hur många de är.

Ljuset hör också till planlösningen. Hjort uttrycker det så här: “Ljus ger inte fler kvadratmeter, men det ger känslan av det.” Därför är fönsterplacering och takhöjd en del av bilden när du bedömer hur en bostad är utformad.

Vad köpare efterfrågar i en funktionell planlösning

En bostad kan ha byggts till efter hand eller vara tänkt som en sammanhängande planlösning från början. Den skillnaden är värd att hålla ögonen på när du tittar på bostäder. Jesper Nielsen beskriver att de bostäder som är svårast att sälja ofta är de där rum har byggts till med tiden med fokus på funktionalitet i stället för en sammanhängande planlösning. Köpare föredrar oftast bostäder där design och funktionalitet hänger ihop och där bostaden kan användas på olika sätt.

Köket med allrum är i många bostäder det centrala sällskapsrummet. Köpare letar ofta efter just den här planlösningen, där kök, matplats och vardagsrum ligger i förlängning av varandra och bildar en naturlig mittpunkt i bostaden.

Planlösningen sträcker sig också utanför väggarna. Vissa hus passar för flera mindre terrasser och mysiga vrår, andra för en enda stor terrass för hela familjen, och det hänger ihop med hur huset är placerat och disponerat. Planlösningen bör också göra det lätt att parkera och lasta av dagens inköp utan onödiga omvägar.

Thomas Hjort rekommenderar att tänka i kubikmeter i stället för kvadratmeter, så att bostaden får fler funktioner utan att grundytan växer. Konkret kan det betyda:

• Förvaring under alla sängar

• Möbler som kan fällas ut och ihop

• Ett loft som extra rum

Så läser du rumsfördelningen på planritningen

En planritning säger mer om en bostad än bilderna gör. När du läser den handlar rumsfördelningen om att se hur rummen ligger i förhållande till varandra och hur du kommer att röra dig genom bostaden under en dag. Lägg märke till de här punkterna:

• Titta på rummens storlek och placering i förhållande till varandra, för planritningen visar om det finns onödiga gångytor och om rummen stöder de dagliga sysslorna och rörelsemönstren.

• I tvåvåningshus och radhus kan trappans placering avgöra hur många kvadratmeter som går åt till gångar. Ligger trappan i ett hörn krävs det ofta gångyta i båda ändar, medan en centralt placerad trappa kan minska gångytan.

• Många hus har både entré, farstu, hall och grovkök, men få använder mer än en ingång. Arkitekten Thomas Hjort kallar dem för oupptäckta kvadratmeter, som kan tas i anspråk för andra funktioner.

• Matrummet är ofta så stort att det rymmer mer än matbordet. Hjort påpekar att det oftast finns plats för förvaring, ett skrivbord eller en lekhörna, så att rummet får fler funktioner utan att det krävs en ombyggnad.

Poängen med att läsa planritningen på det sättet är att se bostadens planlösning som något du kan justera med blicken innan du ens har flyttat in. De kvadratmeter som i dag går åt till genomgångar och ingångar som du inte använder är ofta de som senare kan bli det rum du saknar.

Flexibel planlösning för flera livsfaser

Du får en flexibel planlösning när bostaden kan följa med i de liv som levs i den, i stället för att vara låst till en bestämd sammansättning av boende. Det gäller när barnen blir större, när de flyttar hemifrån eller när nya ansikten tillkommer i hushållet. Arkitekten Tom Mose Petersen från Danske BoligArkitekter pekar på några grepp som gör just det enklare.

• Undvik rum som är skräddarsydda för just dig eller dina barn. Ett rum bör kunna inredas med enkelsäng, dubbelsäng eller som kontor, så att det också fungerar för andra boende senare.

• Placera det stora sällskapsrummet i mitten och de små privata rummen längs sidorna, så slipper du gångytor. Det kan ge fler timmar tillsammans i vardagen, eftersom familjens aktiviteter samlas på ett ställe.

• I bonusfamiljer med ett varierande antal hemmaboende barn kan det löna sig att placera de rum som sällan används i ena änden och de dagliga funktionerna i den andra. Då kan man stänga av den ena delen när inte alla är hemma.

• Skjutdörrar kan dela upp rum och slå ihop dem efter behov, medan en alkov som går att skärma av med ett draperi kan ge ett helgbarn känslan av en egen plats, även utan ett eget rum.

Rummen behöver inte vara många för att vara flexibla. Det avgörande är hur de kan användas över tid och hur de kan göras om när behoven förändras.

Regler, ljus och mått du bör känna till vid bostadsköp

Innan du tittar närmare på en bostad finns det några krav och mått som det lönar sig att känna till. De står i bygningsreglementet BR18 (de danska byggreglerna), och de gäller för bostadens utformning, oavsett hur bostaden i övrigt ser ut. Här är punkterna som hjälper dig att välja rätt planlösning:

• Bostadsrum och kök i enfamiljshus ska ha en takhöjd på minst 2,3 meter, medan lägenheter i flerbostadshus kräver minst 2,5 meter.

• Dagsljuskravet kan dokumenteras med 10-procentsregeln: glasytan utan skuggande förhållanden ska motsvara minst 10 procent av golvytan. Alternativt kan man dokumentera 300 lux på minst halva golvytan under minst hälften av dagsljustimmarna.

• Gångar ska ha en fri bredd på minst 1,0 meter. Om det finns dörrar eller skåpdörrar längs sidorna av gången ska bredden vara minst 1,30 meter, och dörrar på entréplanet ska ha en fri passagebredd på minst 0,77 meter.

• I kök ska det finnas ett fritt avstånd på minst 1,10 meter framför arbetsytor och förvaringsutrymmen.

De här måtten kan du kontrollera på en planritning innan du bestämmer dig.

Så använder du bedömningen av en bra planlösning

Du känner igen en planlösning med god funktionalitet på att sällskapsrum som kök med allrum ligger centralt, medan de privata rummen ligger avskilt, och att det inte finns några långa korridorer utan funktion.

När du tittar på en bostad kan du använda de kontrollpunkter du har fått med dig härifrån:

• Bedöm rumsfördelningen på planritningen, så att du ser hur rummen ligger i förhållande till varandra och var du kommer att röra dig under en dag.

• Känn efter om ljuset faller naturligt in i de rum som används mest, och om fönsterplacering och takhöjd stöder de funktioner rummen ska ha.

• Fundera på om rummen kan byta funktion över tid, så att bostaden fortfarande går att använda när behoven förändras.

Flexibilitet handlar i hög grad om att se om bostaden redan har flera användningsmöjligheter, till exempel ett matrum som också rymmer ett skrivbord, eller ett loft som ger ett extra rum. Möjligheterna finns ofta redan inom de befintliga ramarna, om du letar efter dem innan du bestämmer dig.

Om du vill få planlösningen i en viss bostad genomgången utifrån vardagen och behoven i ditt hushåll kan Brikk hjälpa dig att gå igenom den, så att du fattar beslutet på goda grunder.